Himlen är oskyldigt blå, som ögon när barnen är små. Att regndroppar faller som tårarna gör, rår inte stjärnorna för. Älskling jag vet hur det känns, när broar till tryggheten bränns. Fast tiden har jagat oss in i en vrå, är himlen så oskyldigt blå.
Spela svårfångad. Killar gillar utmaningar, själva jakten på tjejer. Det är ett faktum, inte ett påstående. Om du leker tillgänglig direkt, så lovar jag att han kommer tröttna snabbare än du hinner tänka. Då får han ett intryck utav dig att du är lika tillgänglig för alla, inte bara honom. Men var försiktigt - spelar du FÖR svår så är risken att han också tröttnar, det behöver inte handla om månader. Ifall han frågar om ni kan träffas, säg att du har något annat planerat - då kommer han antagligen vara på dig mer än förut och ringa/smsa mer. För somsagt, det finns inget killar gillar mer än utmaningar.
Var dig själv med honom. du vill väl han ska bli kär i den du är och inte den du försöker att vara.
Var naturlig. Stressa inte över vilka kläder du ska ha eller hur håret ska se ut när du träffar honom. Försök inte för mycket helt enkelt, för han KOMMER märka om du är obekväm i hur du ser ut. Och det finns inget dem finner mer osexigt än tjejer som inte är säkra på sig själva. Om du är tjejen som går runt i mjukisar och håret uppsatt i en toffs, ha det då! För antagligen kommer du kunna vara dig själv mer, då än om du är superfixad. Du kommer känna dig mer som dig själv, och därför kommer han få en tydligare bild av hur du är. Med andra ord - var naturlig, var som du brukar. Då kommer du troligen kunna slappna av mer, för ja - tjejer kan uppfattas som sexiga och självsäkra i mjukisbyxor av killar. Tro det eller ej.
Var ärlig. Det finns ärlig, och så finns det ärlig. Håll det till en viss gräns, så ingen blir sårad. Ingen gillar folk som ljuger, och - killar märker det direkt. Om du är ledsen, säg det. Han kommer aldrig släppa tanken annars. Om han frågar vad du tycker om hans nya tröja, säg vad du VERKLIGEN tycker men på ett sätt så han inte blir ledsen. Förr eller senare dyker sanningen upp, och då kan det bli större konsekvenser än vad du trodde - så det är lika bra att säga sanningen med en gång.
ingen vänskap utan kärlek, ingen kärlek utan vänskap
Kom ihåg att ta hand om varandra, vi är bara människor starka men också känsliga. Ge vänskap, ge kärlek. behandla med respekt och med kärlek. Du är värdelfull!
- Jadu, ett speciellt ögonblick var nog när jag träffade adam och insåg att jag tyckte om honom, han är så himla fin och när jag fick reda på att han gillade mig också så vart jag så himla glad. nu har vi varit tillsammans i 1 vecka och 2 dagar, och mer ska det bli!
Jag vill ju skriva, älskar att skriva, älskar att spotta ut mina åsikter. Men på något vis har jag känt mig så tom på sistone, de senaste månaderna. Det har varit mörkt, både utanför dörren och inuti mig. Det är väl så det måste få vara ibland. Sämre, för att det sedan ska kunna bli bätte igen. Det är nog lite som lågkonjunkturen.
Gammalt inlägg, men känner precis såhär är det nu!
En helt ny känsla, jag minns inte när jag kände såhär sist, om känslan ens någonsin har ägt rum inom mig. Det är på ett annat vis nu, en annan stil, en annan tid. Du fyller upp hela mig gemom att bara vara Du.
Det är rätt lustigt hur snett och fel saker kan bli. Man vill så gärna visa någon vad man igentligen tycker och tänker. Man vill så gärna visa någon vem man igentligen är. Man vill blotta sig själv, blotta sin själ. Man har en vision om att allt ska bli så underbart, så perfekt, precis som i den underbaraste av alla drömmar. En dröm där man skrattar tillsammans, har kul tillsammans och glädjs åt minsta lilla småsaker, men samtidigt där man kan gråta ut både inför varandra och mot varandra. En dröm där även total tystnad och blickar säger mer än 1000 ord, utan att behöva kännas jobbig, krävande och pinsam. En dröm där man älskar varandra för att man är den man är utan att behöva spela och dölja en massa för varandra. Man har en dröm , men vad gör man? Man gör tvärtemot allt logiskt och går emot allt i drömmen. Tvärtemot allt i rädsla för att förlora den man älskar. Man blir inåtvänd, stel och totalt blockerad.
Allting förändras, världen förändras och vi människor är kanske det som förändras mest av allt. Jag är inte den jag var och jag är heller inte den jag kommer bli och den jag var är inte den jag kommer bli och den jag är idag vet inte vem jag är.
Hur säker jag än är på mig själv kommer jag alltid se andra som ett hot. Jag kommer alltid uppfatta sneda blickar som negativa, jag kommer alltid ta åt mig av det jag hör, jag kommer aldrig riktigt glömma det som en gång har gjort ont. Jag kommer alltid vara beredd på att bli sviken, jag kommer aldrig ta sanningen för givet, jag kommer aldrig våga tro att en främmande person kan vara god. Jag kommer alltid vara skeptisk helt enkelt. På ett sätt kan det vara positivt, men på många andra sätt negativt. Jag vill kunna slappna av någon gång, jag vill inte ständigt vara beredd på ett svek eller att bli sårad.
Jag vill kunna leva just nu, inte idag, inte imorgon, utan just precis nu.
Fanns det en resetknapp på mig skulle jag inte tveka en sekund med att trycka där just nu. Jag är så trött på att vara jag och på allt jag gjort.. Av alla val jag har tagit i mitt liv ångrar jag mer än hälften. Jag önskar jag var oskuld, okysst och totalt ovetande om kärlek. Det är så mycket som hänt runt mig och inom mig att jag mår illa. Jag vill inte tänka tillbaka på det förflutna, det gör både ont och är obehagligt. Ända fram tills nu, nu har jag hittat han!