Kärlek
Jag kan knappt äta längre. Inte för att jag har någon ätstörning utan för att jag har träffat den perfekta killen i hela mitt jävla osammanhängande liv. Jag har träffat en kille som inte bryr sig om jag har mjukisbyxor eller den tajtaste klänningen. Jag vill att det ska leda till något fint. Jag är ganska bra på att förstöra sånna här saker bara för jag har så jävla dåligt självförtroende när det kommer till killar för jag har fått så många smällar. Det har blivit precis som om jag tvivlar så mycket på mig själv när det kommer till killar så jag försöker att inte vara mig själv. Men inte denna gången. Denna gången har jag redan från början varit mig själv. Och då har det gått bra.
Kommentarer
Trackback
