felicia ekelund! min blogg, mina regler

Det är så mycket man gör dagligen, hela tiden, 365 dagar om året, utan att ens fundera på varför.

Det finns hundratals saker som bara är, saker vi inte ska ifrågasätta. Enbart acceptera.

Och ofta nöjer vi oss med förklaringen ”det bara är så” och frågar oss inte ens varför.

Vi lever i en värld där vi ständigt har bråttom. Vi ska hinna med bussar, (som förresten aldrig är i tid), vi ska befinna oss på vissa platser en viss tid, vi ska hinna titta på tv, vi ska hinna umgås och någon stans där emellan ska vi hinna med och göra ingenting. Att göra ingenting är det vi prioriterar sist av allt, trots att det är en av de viktigaste sakerna.

Det här är en klocka. Den är numrerad 1-12.

Det finns två visare, en längre och en kortare. Oftast finns det även en smalare visare, som tickar och visar sekund för sekund. Grundsyftet med klockor är att visa oss den aktuella tiden. Antingen är den mekanisk då den vrids upp eller elektronisk och trivs på batteri.

Det är inte vad den är gjort av som är det viktiga, inte heller hur den fungerar, det jag syftar på är klockans makt, makten som är starkare än över 6 miljarder människor tillsammans. En liten plast grej med ett irriterande tickande ljud. Ett tickande som enbart upphör om batteriet tar slut.

Klockan är inte tiden, för tiden är egentligen ingenting. Tiden är den samma som den alltid har varit, i flera hundratusenmiljoner år. Många gånger påstår vi att tiden förändras, faktum är att tiden inte förändras, det är vi som gör det.